Nyhetsbrevet: Fler tittar på poddar, häxjakt på AI-författare – och måste man vara rik för att bli journalist?

Att bevisa sin mänsklighet har blivit en oväntad utmaning för skribenter i skuggan av AI. Videopoddarna fortsätter växa, och så bläddrar jag i en ny handbok om AI på redaktionen.

👉 Media.nu på SubstackPrenumerera gratis!

 

VIDEOPODDARNA VÄXER – MEN LJUDET STÅR STARKT

Poddarna förändras. Video håller på att bli lika viktigt som ljud för publiken – åtminstone i USA. Det visar en ny rapport från Reuters Institute.

Mediekonsumenterna växlar i allt högre grad mellan att lyssna och titta, och väljer det format som passar för tillfället. 26 procent av amerikaner äldre än tolv år både lyssnar och tittar på poddar varje vecka. De som bara lyssnar uppgår till 13 procent medan sex procent väljer endast video. Videopoddarna är således inte på väg att ta över helt, utan utökar snarare den totala publiken.

”Jag tycker att med video så ser man känslorna, man ser vad de har på sig, man ser vad som händer, man ser deras omgivning”, säger Nathan, 31, från USA i RI-rapporten.

”Det är hundra procent ljud; jag lyssnar när jag är på språng, jag vill ha informationen i örat, ögonen är upptagna. Om jag ska titta på en podd kan jag lika gärna se på tv-nyheterna”, tycker Erik, 52, från Norge.

”Lyfter upplevelsen”

En poddtittare om fördelarna med att inte bara lyssna på sin favoritpodd.

”Jag älskar att titta på poddar eftersom jag känner en starkare koppling till programledaren och gästen, och dessutom kan jag ta till mig informationen bättre (eftersom jag lär mig bäst visuellt). Det visuella tillför ett extra sinnesintryck som lyfter upplevelsen”, säger Charlotte, 27, från Storbritannien.

I Sverige är det tydligt att lyssnandet fortfarande är betydligt mer populärt än tittandet.

Bonnier News beskriver ljudet som huvudspår för de flesta av koncernens titlar. Martin Jönsson, AI- och utvecklingschef, säger i rapporten att ”Jag tror att vi kan erkänna att vi inte riktigt förstår videopoddar” och ”Vi är inte säkra på om folk [verkligen] tittar eller bara använder Youtube eller Spotify som plattformar för att lyssna”. Man experimenterar dock med olika videoformat, bland annat på Dagens Industri och Expressen.

Poddar fungerar bra som marknadsföring – men de mediehus som försöker ta betalt för dem har dock haft det motigt, visar RI:s undersökning. ”Det är fortfarande svårt att övertala konsumenter att betala för innehåll som tidigare varit gratis”.

• Men det här med videopoddar är ju egentligen ingen nyhet. Jag var själv med om att dra igång den allra första svenska videopodden redan 2006 för sajten Film.nu. Fast då kallades det ”pod-tv”.


AI – FRÅN HANDBOK TILL HÄXJAKT

”Om Al gör grovjobbet, vad blir kvar av journalistens roll? Svaret är kanske att journalistiken flyttar upp ett steg i värdekedjan – från att hitta informationen, till att förstå, värdera och berätta den.”

Du behöver inte oroa dig för att AI ska ”ta ditt jobb”. Däremot kommer rollen förändras, menar Martin Schori i sin nya AI-handbok för journalister, Online Only 3. Skrivandet kanske inte längre kommer att vara tyngdpunkten för en reporter – istället blir jobbet att vara ”ute i verkligheten”, ställa frågor och rapportera.

Boken är tänkt att fungera som en översikt över hur generativ AI förändrar det journalistiska arbetet med praktiska och konkreta exempel på hur botar och agenter kan användas – utan att grotta ner sig allt för mycket i den underliggande tekniken. Författaren går igenom risker, verktyg och hur AI kan utnyttjas praktiskt i olika journalistroller.

När det kommer till debatten om transparens kring AI-genererat material menar Martin Schori att medier ska vara öppna om när AI ”påverkat innehåll på ett sätt som kan vara avgörande” men inte nödvändigtvis redovisa vilka verktyg man har använt i detalj.

I boken påpekar han också att algoritmer och språkmodeller är något som även chefredaktörer måste sätta sig in i, och inte helt lämna över till teknikavdelningarna. Vilka promptar och data som används bör styras journalistiskt.

”Och om du är en utgivare eller chef så kommer du vara ansvarig för de val som algoritmerna gör.”

Boken är lättläst och ger en bra introduktion till hur journalister kan dra nytta av AI – och undvika de värsta fallgroparna.

(Carlsson bokförlag 2026, 159 sidor)

”Hej yo, på riktigt”

Författare känner sig tvungna att använda ett överdrivet vardagligt språk för att visa att deras texter är skrivna av en människa.

Något av en modern häxjakt har uppstått i trådar på Reddit och andra forum där ”amatördetektiver” ägnar sig åt att identifiera misstänkta AI-texter. Det har lett till att skribenter tar till allt mer raffinerade metoder för att bevisa att de inte använder AI, skriver Wall Street Journal. Man kallar fenomenet ett ”omvänt Turingtest”.

För att undvika anklagelser petar författare medvetet in stavfel, vardagligt språk och udda popkulturella referenser i sina texter. En alltför välpolerad text med perfekta tankstreck ses som en varningsklocka.

– Jag använder överdrivet avslappnat språk, som ”hej yo, på riktigt”, eller så slänger jag in en massa utropstecken, säger Sarah Suzuki Harvard, en 32-årig copywriter i Brooklyn, om sina inlägg och essäer.

– Det känns så icky att göra det här, men man måste för att låta mänsklig, säger hon till WSJ.

Fem stora bokförlag – Hachette, Macmillan, McGraw Hill, Elsevier och Cengage samt författaren Scott Turow – stämmer Meta och vd:n Mark Zuckerberg för upphovsrättsintrång. Man hävdar att företaget har använt miljontals upphovsrättsskyddade verk för att träna sin AI-modell Llama. Meta självt hänvisar till ”fair use”, vanligen översatt till ”rättvis användning”, som är ett begrepp inom amerikansk lagstiftning.

”Stämningen är chockerande optimistisk. Jag var på en middag där en handuppräckning visade att i stort sett ingen trodde att vi befinner oss i en AI-bubbla”, skriver Dealbooks Andrew Ross Sorkin från Milken-institutets globala konferens för finansvärlden i Los Angeles. Är det ett tecken på att högkonjunkturen kommer att hålla i sig, funderar han.

Nu ansluter sig även Norge till USA:s Pax Silica, ett konsortium av länder som strävar efter att motverka Kinas inflytande inom sällsynta jordartsmetaller, teknik och AI. Sedan tidigare finns Sverige med bland undertecknarna.


MURDOCH, KLASSFRÅGA & PRESSFRIHET

Rupert Murdochs yngste son, James Murdoch, är intresserad av att köpa större delen av Vox Media. Bolaget ger ut titlar som New York magazine och har flera framgångsrika poddar, däribland Pivot med Kara Swisher och Scott Galloway. Köpesumman som diskuteras uppges vara omkring 2,75 miljarder kronor eller högre. Pappa Rupert ägde faktiskt New York magazine tidigare, men sålde titeln 1991.

New York Times har nu fler än 13 miljoner prenumeranter, enligt bolagets senaste kvartalsrapport. Tidningen fick 310 000 nya digitala prenumeranter under årets första kvartal. 560 000 prenumererar fortfarande på papperstidningen, en nedgång med 40 000 jämfört med ett år tidigare.

Ted Turner, som grundade nyhetskanalen CNN, avled på onsdagen. Han blev 87 år.

Att bli journalist har blivit en klassfråga – åtminstone i Storbritannien. Där sker ofta insteget på redaktionen som lågavlönad eller obetald praktikant, skriver JournalismUK. Den som inte har välbeställda föräldrar undviker i högre grad en karriär inom journalistiken. 71 procent av brittiska journalister anser att de kommer från en ”privilegierad bakgrund”, enligt en undersökning från Reuters Institute.

Påven Leo XIV uppmärksammade internationella pressfrihetsdagen i söndags.

”Tyvärr kränks denna rättighet ofta, ibland på uppenbara sätt, ibland i mer dolda former”, sa han.

Han fördömde kränkningarna och hyllade journalister som dödats medan de rapporterade från konfliktområden.

Hur konsumerar unga nyheter? Reuters Institute arrangerar ett gratis event online den 12 maj för att diskutera frågan. Man kommer ta upp skiftet mot kreatörsdrivet innehåll, och hur unga vuxna efterfrågar roligare och mer engagerande nyhetsformat. Deltar gör RI-forskaren Amy Ross Arguedas och sociala medie-reportern Tristan Werkmeister från Reuters. Samtalet leds av Mitali Mukherjee.


PRESIDENTEN VS PRESSEN

Trump-administrationen planerar att stämma New York Times för att ha diskriminerat en vit manlig reporter. Stämningen kommer via Equal Employment Opportunity Commission, vilket översatt betyder ungefär: Kommissionen för jämlika möjligheter i arbetslivet. Enligt kommissionen ska reportern inte ha fått en tjänst som biträdande redaktör på grund av sitt kön och hudfärg. Utredningen har pågått länge, men efter en kritisk artikel om kommissionen i New York Times verkar fallet ha fått ett snabbspår.

Anklagelserna är grundlösa och ”politiskt motiverade”, enligt Danielle Rhoades Ha, talesperson för New York Times.

I förra veckan meddelade Trump-administrationen att man utreder tv-kanalen ABC:s policy för mångfald och inkludering. Utredningen annonserades efter en fajt mellan kanalens programledare Jimmy Kimmel och det amerikanska presidentparet.

Donald Trump fortsätter även sin kamp mot andra amerikanska talkshowvärdar. Nu i helgen gick han till attack mot Bill Maher. Han kallade programledaren för ”Real Time” en idiot men ”något mer begåvad än Jimmy Kimmel”.

”100 procents stöd”

USA:s president Trump refererade till en påhittad CNN-undersökning, och undrade varför ingen har uppmärksammat den.

Donald Trump hittade på en opinionsundersökning om hans stöd inom det republikanska partiet. Uttalandet kom medan en grupp barn var på besök i Vita huset.

”Jag har 100 procents stöd. Såg ni CNN-undersökningen? Ingen pratar om den”, sa presidenten.

Det finns ingen sådan CNN-undersökning, skriver Brian Stelter i CNN:s nyhetsbrev Reliable Sources.

Liz McLellan deltog i ICE-protesterna i Maine tidigare i år, där hon bland annat helt lagligt tog foton av ett ingripande. Hon blev förvånad när en ICE-agent plötsligt eskorterade henne tillbaka till hennes eget hus och därefter blockerade hennes garageuppfart. Flera agenter slöt upp vid huset.

”Detta är en varning”, sa en av dem till henne. ”Vi vet att du bor precis här.”

USA:s inrikesdepartement spenderade i fjol närmare fyra miljarder kronor på övervakningsteknik egentligen avsedd för gränskontroll. Nu används det enorma AI-drivna nätverket, med data om över 300 miljoner människor, även för att spåra amerikanska medborgare, skriver Wall Street Journal.


Vill du ha fler medienyheter under veckan? Följ mig på Bluesky eller Threads.

 

Inte prenumerant på Media.nu än? Här nedan blir du det – helt gratis!