Media.nu – Det här är Media.nu
Har du också sett annonserna som söker journalister till AI-träning? Här är den mörka baksidan. Och korta klipp är inte längre en trailer – utan själva huvudprodukten.
👉 Media.nu på Substack • Prenumerera gratis!
AI-FRILANSARE DRABBADE AV DATALÄCKA
Om du hänger mycket på Linkedin har du garanterat sett dem i ditt flöde. Platsannonser för företag som Micro1, Cactus Communications, Handshake AI och Mercor. De letar efter människor med erfarenhet av alla möjliga roller – inte sällan journalister, manusförfattare och andra som arbetar inom kreativa områden.
Annonserna kan ha rubriker som:
- Online innehållsredaktör – Upp till 30 dollar/timme
- Specialist på utvärdering av rubriker – Skrivande
- Frilansande nyhetsjournalist – 50 dollar/timme
- Filmkritiker / Recensent – AI-tränare
- Professor i filosofi – 25–60 dollar/timme
- Författare – Upp till 150 dollar/timme
Jobben går ut på att träna AI-modeller. De första stora språkmodellerna byggdes genom att skrapa lättillgänglig data på nätet. För att utvecklingen ska kunna gå vidare behövs nu mer specialiserad data, vilket gör att man söker experter inom områden som språk, finans, sjukvård och juridik.
”Det som inte finns på internet är vad vi behöver”, har Handshake AI:s medgrundare Garrett Lord skrivit på Linkedin.
Innehållsanalytiker, som de här jobben ofta kategoriseras som, är det fjärde snabbast växande jobbet i USA, enligt en rapport från Linkedin.
Klickar man in i jobbannonserna är kraven ofta höga.
- Filosofie doktor, doktorand i filosofi eller ett närbesläktat område.
- Masterexamen beaktas för kandidater med exceptionellt djup inom ett specifikt underområde.
- Gedigen erfarenhet av filosofisk argumentation, formell logik och kanoniska skrifter från olika traditioner.
- Utmärkt skriftlig engelska och förmåga att uttrycka komplexa idéer tydligt och koncist.
De jobbsökande har oftast inte kontakt med en människa under anställningsprocessen. Efter att de skickat in ansökan blir de videointervjuade av en ”osynlig” AI-bot.
Ibland kan företagen locka med höga timersättningar, och drar på så sätt till sig många intresserade på jakt efter ett lukrativt extraknäck. Jobben går ofta ut på att utvärdera användarprompter och AI-svar, transskribera inspelade samtal, skriva steg-för-steg-lösningar på olika akademiska problem samt hitta referenser. Frilansare får oftast skriva på sekretessavtal innan de kan börja jobba. Företagens kunder är stora, datahungriga AI-företag som OpenAI, Anthropic och Meta.
30 000
Så många frilansare ska AI-träningsföretaget Mercor ha haft kontrakt med under 2025.
Nyligen råkade ett av företagen, Mercor, ut för en dataläcka vilket ledde till att mängder av känslig information om deras anställda spreds. Läckan har hittills lett till minst sju olika grupptalan. I stämningarna hävdas att Mercor övervakar sina frilansares datorer, delar data från deras jobbansökningar och använder inspelade anställningsintervjuer för att träna AI-modeller, enligt Wall Street Journal. Mercor hade kontrakt med 30 000 frilansare under 2025.
Något som tagits upp i de olika gruppstämningarna är de automatiska skärmdumpar som tas av arbetarnas datorer – ibland så ofta som en gång i minuten.
Skärmdumparna påstås ha röjt både personliga data och information om frilansarnas andra arbetsgivare. En person som arbetade som projektledare för Mercor under flera månader hävdar att han kunde se skärmdumpar från alla personer som ingick i hans projekt, skriver WSJ.
Företaget självt säger att de informerar sina frilansare om att de kan ta skärmdumpar under tid som faktureras – och att de uttryckligen säger att bara arbetsrelaterade program ska användas under denna tid.
”Vi bestrider starkt de spekulativa påståendena i dessa stämningar och ser fram emot att presentera fakta vid lämplig tidpunkt och plats”, har Mercor skrivit i ett uttalande.
Viss data ska även ha delats med Mercors partners, något som i så fall kan bryta mot federala bestämmelser i USA.
Förutom jobb ska Mercor, enligt inlägg på nätet som WSJ refererar till, ha erbjudit sig att köpa frilansares personliga privatekonomiska dokument. Det handlar bland annat om kalkylblad och PowerPoint-presentationer – man har till och med erbjudit sig att betala 100 dollar för personers Google Maps-historik.
Meta har pausat sitt samarbete med Mercor och utreder händelserna, något som Wired var först med att rapportera. WSJ har varit i kontakt med Anthropic som avböjt att kommentera. OpenAI svarade inte.
• Även Linkedin har börjat testa en egen marknadsplats för AI-tränare, enligt Business Insider.
KORTA VIDEOR – EKOSYSTEM SOM KAN GE ”HJÄRNRÖTA”
Korta videoklipp är framtiden! Podden är död! Nu är det ”long form” som gäller! Videopoddarna kommer ta över helt!
Buden om vilken typ av innehåll som bäst går hem på nätet har varit många. Det är dock svårt att bortse från att unga mediekonsumenter tillbringar huvuddelen av sin tid online på videoplattformar där det korta formatet regerar. Och ett klipp fungerar inte längre som en trailer för en längre video eller en artikel – klippet är innehållet.
– Det är vad folk konsumerar, så man kan inte behandla [klippen] som reklammaterial längre. Man måste behandla dem som riktigt innehåll, säger skribenten och poddaren Ed Elson till The Atlantics Charlie Warzel.
”Riktigt innehåll”
Korta klipp fungerar inte längre som reklam för en artikel eller längre video – klippen är innehållet.
– Om du inte klipper upp det och ger det till folk i små bitar kommer de inte att konsumera ditt innehåll. Och det gillar jag inte, jag skulle föredra att unga människor läser, men det gör de allt oftare inte, fortsätter han.
Ed Elson beskriver hur stora influerare lever på klippen. En kreatör kan ha 16 000 tittare på sin timslånga livestream medan de får två miljarder visningar på sina korta klipp. Han beskriver hur stora streamare, framför allt inom manosfären, har veritabla klipparméer som sprider deras material på sina egna sociala medier.
– Det är så de här killarna når folk. [En influerare] betalar sina ”klippare” en miljon dollar i månaden för att lägga upp klipp av hans innehåll. En av dessa klippare, som han tycker är riktigt bra, betalade han mer än 100 000 dollar på en enda månad. Det har blivit ett eget ekosystem.
Att bara titta på korta klipp kan förändra hur vi tänker. Själva ”svepandet” till nästa video, när du snabbt bestämmer dig om du ska titta vidare eller inte, gör tydligen något med hjärnan, enligt en studie.
– Det påverkar kognitiva färdigheter som kritiskt tänkande och att komma ihåg något man tänkte göra, även med en mycket kort exponering. Om vi bara [passivt] tittar på en lång rad videor ser man inte samma nedgång i kognitiv prestation, säger journalisten Joss Fong som granskat fenomenet ”hjärnröta”, till BBC Global.
TV-BRÅK, MILJARDBÖTER & AI-FAVORITEN
I veckan bestämde sig den amerikanska mediemyndigheten FCC, med ordförande Brendan Carr i spetsen, för att granska tv-kanalen ABC:s sändningstillstånd.
Myndigheten påstår att granskningen är relaterad till kanalens policyer för mångfald och inkludering – men kommer mitt i ett bråk mellan Donald och Melania Trump och ABC:s programledare Jimmy Kimmel.
USA:s första dam gick till attack mot Kimmel efter hans skämt inför galamiddagen White House Correspondents Dinner.
”Hans monolog om min familj är inte komedi – hans ord är destruktiva och fördjupar den politiska sjukan i Amerika”, skrev hon på X och menade att talkshowen borde stoppas.
• Snart är det dags för Stephen Colberts sista “Late night” på CBS. New York Times gjorde ett besök hos komikern i Ed Sullivan-teatern på Manhattan för att prata om hans framtidsplaner. Och om Trump, såklart.
– Komiker är anti-auktoritära till sin natur. Och auktoritära personer kommer aldrig att gilla att någon skrattar åt dem, sa han bland annat.
En ”idiot”
Så beskrev Elon Musk sig själv under rättegången mot OpenAI.
Jag var en ”idiot” som investerade i OpenAI:s ideella verksamhet. Så sa Elon Musk under rättegången mellan honom och Sam Altmans AI-jätte. Musk säger att han bidragit med 38 miljoner dollar i ”gratis finansiering” till OpenAI.
Meta har inte gjort tillräckligt för att hindra barn under 13 år från att använda Instagram och Facebook, enligt EU-kommissionen. Nu kan Meta få betala böter på upp till sex procent av sin totala globala årsomsättning, vilket kan uppgå till flera miljarder euro.
Flera amerikanska konsumentorganisationer och fackföreningar vill att konkurrensmyndigheten FTC startar en antitrust-utredning mot Netflix, rapporterar Axios. Man vill att myndigheten undersöker om Netflix utnyttjar sin dominerande ställning inom streaming för att ”skada konkurrens, kreatörer och konsumenter”.
Om ni inte känner er bekväma med ”en mission som inkluderar stöd för Israels rätt att existera” bör ni leta efter jobb någon annanstans. Så sa Axel Springers chef Mathias Döpfner till Politicos journalister i veckan, enligt Jewish Insider.
Chattbotar berättade för forskare hur man tillverkar biologiska vapen och släpper lös dem i offentliga utrymmen, skriver New York Times.
De stora språkmodellernas favoritformulering ”det är inte bara det här – utan också det där” har ökat dramatiskt inom företagskommunikation. Enligt en rapport från Barrons hittade man under 2023 meningskonstruktionen cirka 50 gånger, medan det 2025 stigit till över 200 användningar.
Sju gratis AI-transkriptionsverktyg för journalister listar JournalismUK i sin uppdaterade guide. Riverside och Good Tape är två av lösningarna som lyfts.
Vill du ha fler medienyheter under veckan? Följ mig på Bluesky eller Threads.
