Media.nu på Substack Prenumerera gratis!

Kommer vi att tappa vår läs- och skrivförmåga och bara skrolla från videoklipp till videoklipp? Enligt journalisten Rose Horowitch kan framtiden se så ut. På ett kafé i Berlin ser jag dock inga tecken på detta. Här sitter ett par dussin gäster, framförallt yngre, och både skriver och läser – en del till och med med block och penna. Läs mer om den nya, mörka tiden längre ner i detta sommarnyhetsbrev ☀️⛱️

DEN OSYNLIGA AI-LYSSNAREN

– Vårt samhälle är på väg att bli som Östtyskland, säger Eric Bahn, riskkapitalist i San Francisco till Wall Street Journal.

Han syftar på den allt mer vanliga sedvänjan att spela in samtal. Bahn antar numer att alla samtal han har med till exempel olika entreprenörer spelas in. Ibland frågar de om lov, men oftast inte – trots att det strider mot lagen i åtminstone Kalifornien.

Men troligen sitter ingen av de som spelat in samtalen och lyssnar på dem i efterhand. Istället laddas de upp till någon ai-tjänst som transkriberar och sammanfattar vad som sades. Inspelningarna sker såväl online som offline. Ibland ligger telefonen synligt på bordet, men det finns även de som spelar in med mer osynliga enheter.

Techentreprenören Emmie Chang brukade ha en liten inspelningspryl fastklämd på sina kläder. Den visade att den spelade in genom en röd lampa. När någon sa till henne att den gjorde folk obekväma blev hon triggad.

”Det är min grej”

– Det är min grej. Jag redovisar inte vem som sagt vad, det är för min egen kunskap, säger hon till WSJ.

Chang har även börjat spela in sina dejter, oftast med Granola – en app som transkriberar möten och telefonsamtal. När dejten är över skickas transkriberingen automatiskt till Claude som sedan rapporterar hur det gick.

– Kan jag vara mer engagerande och empatisk? Hur mycket pratar jag jämfört med dem, brukar hon fråga chatboten.

Chang skriver på X att hon fått många nedvärderande kommentarer efter att WSJ-artikeln publicerades.

Jeremy Levine, en riskkapitalist som bor i New York, tycker att smyginspelningar är oerhört kränkande.

Han berättar för WSJ att han bytt namn på Zoom från ”Jeremy Levine” till ”Jeremy Levine – Jag samtycker inte till transkribering eller inspelning”.

BOTARNA ÄR DET VERKLIGA HOTET

Vi ska inte prata om desinformation, menar Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF). Begreppet ”otillbörlig informationspåverkan” är mer relevant, tycker Karin Lönnheden, operativ chef på MPF. Informationen kan nämligen ofta vara sann, men tas ur sin kontext eller ”blåsas upp” genom manipulation.

– På ett sätt som får det att framstå som att den här uppfattningen är vanligare än vad den kanske är i verkligheten, sa hon under en paneldiskussion på temat ai och otillbörlig informationspåverkan som AI Sweden och MPF arrangerade tidigare i somras.

Förutom Karin Lönnheden deltog Christofer Brask, nyhetschef och biträdande programchef på SVT Nyheter, och Daniel Gillblad, ai-chef på Recorded Future. På temat stod hoten mot Sverige och journalistiken.

Med ai har påverkanströskeln sänkts rejält. Ryssland driver till exempel ett nätverk med över 300 nyhetssajter där ai används för att översätta och massproducera innehåll. Ett annat frekvent verktyg är ai-genererade bilder. Det största hotet är dock inte falska bilder, utan de nästintill autonoma botnätverken. Dessa nätverk bygger upp trovärdiga digitala identiteter och deltar i verkliga diskussioner för att polarisera och destabilisera.

Även om ai kan användas som ett vapen är det också nyckeln till motståndet.

– Vi är helt körda om vi inte använder ai själva, sa Karin Lönnheden.

Christofer Brask pekade på hur digital spets är avgörande när man rekryterar journalister.

– För 20 år sedan kunde en granskande journalist kanske vara briljant när det gällde att hantera Excel, man kunde allt om offentlighetsprincipen och hade ett jättestarkt källarbete, sa han.

”Ser ai-spöken överallt”

Idag behöver man andra digitala kunskaper, när mycket tid läggs på att verifiera material som man misstänker är genererat.

– Vi är jättenojiga, och ser ai-spöken överallt. Man får lägga timmar på att granska material som egentligen inte är fejk.

Motkraften för media är att bedriva klassisk journalistik. SVT har även etablerat gruppen ”SVT Verifierar” efter förlaga från BBC Verify.

– Vi försöker vara transparenta med våra arbetsmetoder för att visa hur verifierad journalistik blir till.

En gammal – men hållbar – metod är att man faktiskt är på plats och rapporterar från olika händelser runt om i världen.

– Att man har egna ”boots on the ground” och förstahandskällor och att man är tydlig med det. Det kommer bara bli viktigare framåt, sa Christofer Brask.

Daniel Gillblad påpekade att enbart innehållsanalys, där man försöker avgöra om en text eller en bild är genererad ger en för svag signal idag, eftersom ai används så brett. Fokus måste istället ligga på att kartlägga nätverken som sprider narrativen.

– Det är kanske inte genereringen av material som håller mig vaken om natten just nu, utan det faktum att alla modeller har blivit bättre på att utnyttja verktyg och agera autonomt i den här typen av automatiserade nätverk som kan skala upp operationen mycket snabbare.

Se hela paneldiskussionen här.

DIREKTA RELATIONER VIKTIGARE ÄN RÄCKVIDD

Nyhetsbrev har blivit ett sätt för både enskilda journalister och stora mediehus att nå publiken när Google-klicken sinar. Den ledande plattformen på området – Substack – har nu inlett en aktiv satsning på den nordiska marknaden. Vid rodret: Kajsa Zetterholm, som tidigare hade en liknande roll på Tiktok.

– Människor vill i större utsträckning själva välja vilka röster de följer, säger hon till Media.nu.

Det handlar om den direkta relationen mellan skribent och läsare, något som både enskilda kreatörer och etablerade medier försöker dra nytta av.

Fram tills nu har Substacks tillväxt i Norden skett helt organiskt. När man gör en internationell satsning på nio utvalda marknader bedömer Substack att potentialen här i norr är betydande. Och det saknas inte pengar i systemet – bara i Europa drar Substackarna in över 75 miljoner euro årligen, enligt företaget.

Kajsa Zetterholm ser särskilt ljust på förutsättningarna i Sverige, mycket tack vare en stark tradition av att betala för kvalitetsjournalistik och nischat innehåll.

”Behöver inte nå alla”

– Man behöver inte nå alla, utan ofta räcker det att vara väldigt relevant för en mindre grupp människor. Det gör att det går att bygga hållbara verksamheter även kring ganska nischade ämnen, säger hon och fortsätter:

– Framgång ser olika ut för olika kreatörer. För vissa handlar det om att bygga ett företag, för andra om att skapa större frihet i sitt arbete.

Kajsa Zetterholm kommer närmast från Tiktok, där hon ansvarade för partnerskap med kreatörer och publicister i Norden. Den erfarenheten av den så kallade kreatörsekonomin tar hon nu med sig in i nyhetsbrevsvärlden.

– Jag fick en god förståelse för vad som krävs för att växa, utvecklas och skapa något långsiktigt. Det är väldigt relevant även på Substack.

Vem är det då Substack hoppas kunna rekrytera till plattformen framöver? Enligt Kajsa Zetterholm handlar det om att hitta röster med ett tydligt perspektiv och en vilja att komma närmare sin publik. Hon letar efter experter, poddare, skribenter och kulturprofiler som kanske inte har haft en självklar plats i det traditionella medielandskapet.

– Jag är också nyfiken på talanger med ambitioner att bygga en helt egen medieverksamhet från grunden.

TIDNING BLEV AV MED SIDA – FICK INTE ÖVERKLAGA

Meta stängde ner en lokaltidnings Facebook-sida och deras chatbot svarade att beslutet inte går att överklaga, rapporterar CNN:s Reliable Sources. ”The Bloomingtonian” är en av de primära nyhetskällorna i Bloomington, Indiana. Facebook-sidan, med omkring 67 000 följare, var en viktig kanal för tidningen att snabbt nå ut med sina nyheter. Metas bot vägrade koppla tidningens ansvarige till en mänsklig representant eftersom beslutet att stänga sidan var ”slutgiltigt”. Människor ”kan inte ändra detta resultat”, skrev boten.

”Att Trump tjänar pengar på sitt sociala mediekonto är ’avskyvärt’ och ’fräck korruption’ – eller ett försök att återuppliva en 70-procentig aktiekurskrasch sedan valet”, skriver Fortune apropå Truth Socials planer på att ge förtur till högprofilerade kontons poster mot betalning. 

Förturen innebär att de som abonnerar på den kommande tjänsten ska få se posterna millisekunder före andra, vilket kan innebära stora pengar för börsmäklare på Wall Street. Kritiker menar att presidentens policymeddelanden bör ses som offentlig egendom, och vara gratis och tillgängliga för alla samtidigt.

En domare i Kalifornien stoppade i måndags Paramounts övertagande av Warner Bros Discovery, åtminstone tillfälligt. Tolv demokratiskt styrda delstater har satt sig emot köpet. De menar att affären bryter mot landets konkurrenslagar, vilket även domstolen ser som sannolikt. Om domaren i nästa steg utfärdar ett preliminärt föreläggande kan affären inte genomföras så länge en rättegång pågår.

”En avgörande första vinst för att säkerställa att denna megafusion aldrig ser dagens ljus”, kommenterade Kaliforniens demokratiske justitieminister Rob Bonta.

Paramount å sin sida är övertygade om att bevisen kommer att visa att delstaternas argument är ogrundade.

”Påståenden om konkurrenshämmande effekter saknar grund i moderna marknadsförhållanden”, menar bolaget.

ÄR LÄSNINGENS TID FÖRBI?

Kan mänsklighetens förmåga att läsa ”läras bort”? Vi kan gå in i en ny mörk tid, varnade Rose Horowitch nyligen i artikeln The End of Reading Is Here i The Atlantic. Anledningen stavas kortare uppmärksamhetsspann och koncentrationssvårigheter – till stor del orsakat av skrollandet på sociala medier.

– Jag menar att vi går in i ett post-litterärt samhälle, säger hon i en intervju med tyska Deutsche Welle.

– De sociala medieplattformarna, som från början var textdominerade, byter nu till korta videor. Det gör oss vana vid att växla mellan olika bildrutor om något inte omedelbart fångar vår uppmärksamhet. Det gör att vi har mycket svårare att fokusera på en bok även om vi vill, fortsätter hon.

16 procent

Andelen amerikaner som läser för nöjes skull.

En studie kom fram till att amerikaner som läste för nöjes skull under en given dag har minskat från 28 procent 2004 till 16 procent 2023. Då räknade man in såväl böcker som tidskrifter och tidningar (till och med ljudböcker räknades med!). Minskningen skar genom alla åldersgrupper, kön och utbildningsnivåer.

– Vi har bara haft skrivet språk i 5 000 år och det är en mycket kort tid för evolutionen, säger Anders Hansen, svensk psykiater och kanske mest känd som programledare för tv-programmet ”Din hjärna”, till DW.

Hjärnan har inte en speciell avdelning som är reserverad för just läsning. Vad händer då när vi läser allt mindre?

– Att lära sig läsa är inget som är genetiskt förprogrammerat. Det är något vi måste öva på. Det gör det förmodligen reversibelt och kan minska om vi inte använder det så mycket, säger Hansen.

Vill du ha ännu fler medienyheter? Följ mig på Bluesky, Substack, Linkedin eller Threads.

Inte prenumerant på Media.nu än? Här nedan blir du det – helt gratis!