Media.nu – Det här är Media.nu
AI kommer att leda till färre jobb på redaktionerna – allt annat vore ologiskt, konstaterar medieforskaren Jenny Wiik. Journalister bygger ett nyhetsimperium på Youtube – och föredrar läsarna AI-botarnas texter framför mänskliga?
👉 Media.nu på Substack • Prenumerera gratis!
FORSKAREN: AI KOMMER KOSTA JOURNALISTJOBB
Det vore ologiskt om det inte blir färre journalistjobb när AI gör intåg på redaktionerna. Det menar Jenny Wiik, medieforskare och studierektor på JMG vid Göteborgs universitet. Jag träffade henne för att prata om utmaningarna för både journalistutbildningar och bransch när AI ska integreras på bred front.
– Tittar man på alla andra branscher där man har satt igång med effektivisering och rationalisering med hjälp av algoritmer så blir det ju färre jobb. Varför skulle det vara annorlunda i journalistiken? frågar sig Wiik.
I två separata artiklar pratar jag med henne om journalistikens framtid. Det blev ett samtal om förändrade arbetsvillkor, innovationspanik och hur JMG får bromsa de mest AI-hungriga studenterna.
– Du måste lära dig, du måste bygga sten för sten. Även om det sedan kanske är så att mycket görs automatiskt i praktiken är det ändå viktigt att du får göra det manuellt en gång, säger Jenny Wiik.
Medieforskaren om AI-skiftet: Ologiskt om det inte blir färre journalistjobb
AI ska inte ta över några jobb, bara frigöra resurser så att reportrarna kan lägga mer tid på kärnan i det journalistiska arbetet. Vi har hört mantrat upprepas otaliga gånger. Men Jenny Wiik, medieforskare och studierektor...
JMG bromsar AI-hungriga studenter: “Du måste bygga sten för sten”
I USA romantiserar unga journalister yrket och vägrar jobba med ChatGPT, om man får tro en chefredaktör. På JMG i Göteborg ser verkligheten annorlunda ut – här är studenterna hungriga på AI och lärarna får dra...
YOUTUBE JOURNALISTERNAS RÄDDNING?
Journalisten Johnny Harris lämnade sitt jobb på Vox under 2020 för att satsa på sin Youtube-kanal. Idag har han nästan 7,6 miljoner prenumeranter.
Nu tar Harris och hans fru Iz nästa steg och startar produktionsbolaget och plattformen Newpress. Samtidigt lanserar de tre nya Youtube-kanaler med olika journalistprofiler, alla inriktade på någon form av nyheter. När tittarna flyr de vanliga tv-nyheterna och föredrar att få sina nyheter via klipp på sociala medier, blir satsningen ett sätt att möta detta behov, skriver NiemanLab. Newpress bjuder även in publiken att påverka journalistiken genom att dela med sig av sina perspektiv och sin expertis.
Här är kanalerna i nätverket:
• Johnny Harris ursprungliga kanal som “undersöker de system som styr vår värld”.
• Search Party, som drivs av Sam Ellis, utforskar kopplingarna mellan geopolitik och sport.
• Christophe Haubursins Tunnel Vision jagar olika internetmysterier med hjälp av OSINT (underrättelsearbete baserat på öppet tillgänglig information).
• The Bigger Picture är Max Fischers kanal som sätter teknologi och världsnyheter i ett större sammanhang, genom analyser och reportage.
“Vänstervridna journalister” leder inte alltid till vänstervinklade nyheter. En studie av 3 539 artiklar från tolv olika österrikiska medier visar att journalister med vänstersympatier tvärtom försökte att överkompensera för sin egen bias. Detta resulterade ofta i högerlutande publiceringar.
Brendan Carr, chef för amerikanska FCC, hotade på X att dra in sändningstillstånden för amerikanska tv-bolag som sprider vad han och presidenten anser vara falska nyheter om Irankriget. Enligt CNN twittrade Carr direkt från Mar-a-Lago efter ett möte med Donald Trump. Kritiska röster kallar det för en attack på den grundlagsskyddade yttrandefriheten.
• The Daily Show lanserade konceptet “Free Speech Plus” när de drev med nyheten i en sketch – se den här.
“Uncanny valley”
En reporter provade på att gå på anställningsintervju med en AI-avatar.
Ingångsjobben för journalister försvinner när sökmotorernas AI-svar slår mot mediernas ekonomi. “Sökmotorerna föredrar att skrapa och sammanfatta innehåll framför att belöna människorna som skrev det”, konstaterar Vic Daniels på Journalism.co.uk.
The Verge-reportern Hayden Field testade att gå på tre olika anställningsintervjuer med AI-avatarer. En påtaglig “uncanny valley”-känsla spred sig. Se hur det gick här. Företaget bakom avatarerna menar att fördelen är att i princip alla som söker ett jobb kan få en första intervju.
Cory Doctorow, författare och myntare av begreppet enshittification, går till hårt angrepp mot mediechefers AI-iver på sin blogg Pluralistic. “De hatar nyheter och vill ha bort det. Att outsourca skrivandet till AI är bara ytterligare ett sätt att devalvera det”, skriver han.
• På tal om enshittification, missa inte den här reklamfilmen från norska Forbrukerrådet, motsvarigheten till Konsumentverket – “A Day in the Life of an Ensh*ttificator”.
SÅ HITTAR MAN BLUFFSAJTERNA
NewsGuard har skapat ett verktyg som ska hitta AI-innehållsfarmar. Det flaggar sajter som innehåller stora mängder material skapat av språkmodeller som ChatGPT eller Gemini. Man drog igång projektet tillsammans med Pangram, en startup som specialiserat sig på att hitta AI-genererat material, skriver Adweek.
Efter att Pangram hittat de misstänkta domänerna tar NewsGuards mänskliga granskare över och gör den slutgiltiga bedömningen. Då tittar man efter markeringar att innehållet är AI-genererat och huruvida mänskliga skribenter varit inblandade i någon mån. Man kontaktar också sajtägarna för att inte peka ut någon felaktigt.
Under utvecklingsperioden har man hittat omkring 3 000 sajter, och 300–500 nya tillkommer varje månad.
• Verktyg för digital verifiering och faktagranskning är något som alla behöver numera, inte bara journalister. Forskaren Matthew Facciani bjuder på en matig guide på sin Substack Misguided.
AI som källa, kollega eller assistent? Stephen J. Adler reder ut hur journalister kan göra det bästa av tekniken. Han liknar botarnas förmågor vid en “oberäknelig” människas. De kan vara användbara för research och att spåna idéer, men direkt olämpliga som skribenter, åtminstone för komplexa reportage.
En miljon mejl
AI hjälpte New York Times att hitta dolda kopplingar i ett omfattande material.
Zach Seward, redaktionell chef för AI-initiativ på The New York Times, presenterade en strategisk färdplan för framtidens nyheter på SXSW i Austin, Texas. Under devisen “A.I. News That’s Fit to Print” visade han bland annat en undersökning NYT gjort där man analyserade tre miljoner pdf:er, över en miljon mejl och 200 000 bilder för att hitta dolda kopplingar och trender. Han poängterade att research är AI:s styrka, inte att skriva själva artikeln.
• NYT:s vd Meredith Kopit Levien diskuterar journalistikens chanser att överleva AI med Scott Galloway i podden Prof G Conversations.
Skrivverktyget Grammarly AI-klonade hundratals journalister och författare. Nu stäms bolaget på minst 5 miljoner dollar.
Metas köp av Moltbook, det sociala nätverket för AI-agenter, bekräftar techjättens långsiktiga strategi: Människor ska inte skapa innehåll, spekulerar AI-profilen Matt Wolfe.
“Detta är ytterligare bevis på min konspirationsteori att Meta vill få bort de mänskliga kreatörerna helt och hållet med tiden”, skriver han på X.
Anledningen? Människor vill ha betalt. Botar är billigare i drift.
Nvidia, som är mest känt för sina AI-processorer, lanserar den öppna AI-modellen Nemotron 3 Super. Modellen genererar text och kod snabbare än jämförbara konkurrenter, enligt bolaget. Modellen kan installeras lokalt om man har en tillräckligt stark dator, men finns också tillgänglig i bland annat Perplexity för den som har ett abonnemang. Nvidia avsätter 26 miljarder dollar under fem år för att utveckla öppna modeller.
AI ELLER INTE – BRYR SIG NÅGON?
För några veckor sedan skrev jag om karriärexperten Filip Strömbäcks svar i DN:s ekonomipanel, som enligt flera personer, mig själv inräknad, hade tydliga spår av AI-assistering.
I ett mejlsvar till Sveriges Radios “Medierna”, som Filip delat med mig, beskriver han sitt arbete med texterna. Ett av de många stegen är att han ber ChatGPT om hjälp att kolla upp fakta – material som han sedan klipper in i sin text och formulerar om för att passa in i svaren.
I slutskedet tar han hjälp av AI:n på nytt:
“När jag tycker att jag har ett färdigt svar så tar jag hela dokumentet och laddar upp i den tråd jag har med ChatGPT som handlar om just karriärfrågor i Ekonomipanelen i DN och ber om att se över dispositionen så att mitt svar passar formatet till panelen i DN. Det brukar resultera i en del småjusteringar i ordval och mer eller mindre lyckade försök till punchlines, men framför allt brukar det ge mig ett väldigt värdefullt förslag på hur min text ska disponeras för att nå ut och bli tydlig.”
Filip skriver också att han tycker att hans texter har blivit bättre sedan han började arbeta med de stora språkmodellerna.
När man använder AI på detta sätt blir det ett verktyg och bollplank, precis som DN tillåter i sin policy, men den slutgiltiga texten kan fortfarande färgas av chatbotens språk. Vad som är assisterad eller helt genererad text kommer alltid vara svårt för en utomstående att tolka med exakthet. Den fullständiga bilden har bara skribenten själv. (Citat från mejlet publiceras med Filips Strömbäcks godkännande.)
• Men det intressanta är egentligen inte vilka verktyg enskilda skribenter använder i sin kreativa process. Ansvaret för publicerade texter ligger inte hos en frilansare, utan hos redaktörer och mediechefer. Det är dessa som måste bestämma sig för om läsarna har rätt att veta när en text är assisterad eller genererad med hjälp av AI.
• Bryr sig läsarna? Kanske inte. Enligt en studie från 2025 föredrar de flesta texter skrivna av en bot framför en mänsklig författare. Å andra sidan tyder andra studier på att en upplysning om att texten producerats med hjälp av AI minskar läsarnas förtroende.
Vill du ha fler medienyheter under veckan? Följ mig på Bluesky eller Threads.
