“Slop” har utsetts till årets ord – en passande term när Washington Post lanserar en personlig AI-podd som hittar på citat och underkänns i interna tester. Klimatet hårdnar för journalister i USA – och för de som vill resa dit.
👉 Media.nu på Substack • Prenumerera gratis!
AI & PERSONLIGA PODDAR
Washington Post har lanserat funktionen “Your personal podcast”, som använder AI för att generera skräddarsydda nyhetssändningar till läsarna. Lanseringen skedde trots att interna tester visat på allvarliga brister. Enligt dokument som sajten Semafor tagit del av underkändes upp till 84 procent av de genererade manusen i tidningens egna kvalitetskontroller.
Bland felen noterades att AI:n både hittade på citat och felaktigt tolkade olika källors citat, så att de framstod som tidningens ståndpunkt. Trots att testare uppmanades att underkänna manus vid minsta tveksamhet, valde ledningen att gå ut med verktyget. Kritiker menar att AI-satsningen riskerar att skada förtroendet ytterligare för tidningen. Man kämpar redan med ett stort tapp av prenumeranter efter att Washington Post och dess ägare, Jeff Bezos, bestämde sig för att inte rekommendera någon presidentkandidat i valet 2024.
Google kommer att testa AI-genererade sammanfattningar av nyhetsartiklar i Google News. Sökjätten gör det i samarbete med medier som The Guardian och Washington Post. De utvalda samarbetspartnerna kommer få betalt för innehåll som konsumeras på Googles plattform. Modellen ger nya intäkter samtidigt som man blir än mer beroende av en enskild plattform, och den direkta relationen till läsaren försvagas.
Kritiker oroar sig för att Googles autogenererade översikter oavsiktligt kan leda till partiska vinklingar eller rena fel, vilket skulle kunna urvattna auktoriteten av mänskligt rapporterade nyheter.
Meta har skippat professionell faktagranskning till förmån för användardrivna “Community Notes”, efter mall från Elon Musks X. I sin transparensrapport för tredje kvartalet 2025 hävdar Meta att endast fyra procent av användarna består av falska konton, en siffra som möter skepsis i branschen givet den snabba ökningen av AI-genererat innehåll på Facebook och Instagram. Men med 3,54 miljarder användare världen över betyder fyra procent ändå 140 miljoner fejkkonton…
Merriam-Webster har utsett “slop” till årets ord 2025. Falska nyheter, skräpböcker, “work slop” som bara slösar bort tid, samt pratande katter. Begreppet beskriver den sörja av lågkvalitativt AI-innehåll som nu fyller våra flöden. Merriam-Webster skriver att den ursprungliga betydelsen av “slop”, på 1700-talet, var “mjuk lera”. På 1800-talet kom det att betyda “matsvinn”, och sedan mer generellt “skräp” eller “en produkt av litet eller inget värde”.
“Slop”
Merriam-Webster har utsett “slop” till årets ord 2025 – ett ord som fått symbolisera det massiva flödet av lågkvalitativt AI-innehåll.
MEDIEPOLITIK & AFFÄRER
Mitt i den storm av spekulationer som omger affärerna kring Warner Bros Discovery (WBD) framträder en tydlig vinnare – vd:n David Zaslav. Enligt en analys av Varietys Todd Spangler kan en försäljning eller uppstyckning av mediejätten göra Zaslav till dollarmiljardär.
Försäljningen av WBD:s tillgångar har också sina politiska dimensioner. President Trump uppges pressa på för en försäljning av CNN – en potentiell direkt inblandning i medielandskapet som väcker frågor om pressfrihet.
– Jag tycker att CNN borde säljas, för jag anser att de som styr CNN just nu antingen är korrupta eller inkompetenta, sa Trump till reportrar i Vita huset.
Samtidigt sägs Disneys vd Bob Iger föredra att Paramount tar över hela bolaget, bland annat för att balansera streamingmarknaden mot Netflix.
Oavsett utgång kan David Zaslav räkna med en enorm personlig vinst om någon av affärerna går i lås.
Förslaget om att kräva fem års historik från sociala medier för inresa till USA kan skapa problem för journalister. Förutom risker för källskyddet, skulle förslaget kunna leda till att reportrar nekas inresa baserat på granskningar eller åsikter de uttryckt på nätet. Kravet, som även omfattar svenska medborgare, innebär att journalister – precis som andra resenärer – måste redovisa sina digitala fotspår för amerikanska myndigheter. Förutom sociala medier omfattar detta alla telefonnummer personen använt under de senaste fem åren, samt mejladresser under det senaste decenniet.
De nya reglerna har skapats efter en presidentorder från Donald Trump som ska säkerställa att besökare inte har “fientliga attityder mot [USA:s] medborgare, kultur, regering, institutioner eller grundläggande principer”.
Nyligen krävde också administrationen att visum ska nekas till alla som arbetat med faktakontroll eller innehållsmoderering – till exempel inom sociala medier – och anklagade dem för att vara “ansvariga för, eller delaktiga i, censur eller försök till censur av skyddade uttryck i USA”. Ett annat förslag är att visumlängden för utländska journalister ska minskas från fem år till åtta månader.
Åtta månader
Längre än så ska inte utländska journalister kunna stanna i USA. Tidigare kunde man oftast stanna i fem år på ett visum.
När journalisten Bari Weiss utsågs till chefredaktör för CBS News i oktober väntade sig många ett kulturkrig i korridorerna. Uppdraget från ägarna Paramount Skydance var tydligt: skapa mer “balans” och utmana redaktionens liberala profil. Men två månader senare verkar stormen ha uteblivit. Enligt Tom Jones på Poynter Institute har Weiss, tvärtemot förväntningarna om radikala grepp, landat i traditionella beslut – som att flytta morgonankaret Tony Dokoupil till kvällsnyheterna.
Dokoupils Israel-bevakning var något som lyftes när Weiss gav honom den nya tjänsten. Han gjorde under 2024 en kontroversiell intervju med författaren Ta-Nehisi Coates, där programledaren uppfattades som pro-israelisk.
• Scott Pelley, från CBS-programmet 60 Minutes, säger att de nya ägarna inte blandat sig i journalistiken efter övertagandet. Tidigare i år kritiserade han bolaget för att ha lagt sig i innehållet inför en fusion som behövde Trumps godkännande. Nu, efter fusionen mellan Paramount och Skydance, har alla inslag fått grönt ljus, sa Pelley under prisgalan Walter Cronkite Awards.
Bruna Ferreira, mamma till Vita husets pressekreterare Karoline Leavitts brorson, har släppts mot borgen efter en månad i förvar hos den amerikanska immigrationsmyndigheten ICE. Fallet har fått stor medial uppmärksamhet då det satt Trump-administrationens strikta migrationspolitik ytterligare i fokus, när den slår direkt mot pressekreterarens egen familj.
Det finns inga bevis för att Karoline Leavitt personligen haft något med gripandet att göra. Däremot bekräftar domstolsdokument från en tidigare vårdnadstvist att brodern, Michael Leavitt, anklagats för att ha hotat Ferreira med utvisning för att få ensam vårdnad om sonen. Brodern har nekat till att ha kontaktat ICE i samband med det nuvarande gripandet, men har medgett att han och hans far uppmanat Ferreira att “självdeportera” sig.
Bruna Ferreira, som idag är 33 år, kom till USA från Brasilien som sexåring.
FLER STRIDER – OCH EN VARNING
En ny rapport från Columbia Journalism Review (CJR) larmar om ett alltmer fientligt klimat för journalister i USA. Under 2025 har 32 reportrar gripits och 170 utsatts för fysiska angrepp i tjänsten, enligt rapporten “Reporting with One Hand Tied”. Siffrorna visar på en kraftig försämring av både den fysiska säkerheten och det rättsliga skyddet för amerikansk press. CJR varnar för att utvecklingen i praktiken begränsar journalister i deras arbete, vilket hotar bevakningen av viktiga samhällsfrågor.
En amerikansk startup, Operation Bluebird, utmanar Elon Musks X om rätten till varumärket Twitter. I en ansökan till det amerikanska patentverket hävdar bolaget att X har övergett det klassiska varumärket och därmed förverkat rätten till det. Bakom initiativet står bland annat en tidigare chefsjurist på Twitter.
Målet är att återlansera den klassiska fågeln och plattformen under namnet Twitter.new, en tjänst som redan har en fungerande prototyp där man kan reservera sitt användarnamn.
Den som letar nya medarbetare på LinkedIn bör se upp. Användare har varnat för att plattformen automatiskt pausar jobbannonser efter att ett fåtal personer klickat på knappen för att ansöka – ofta så få som 25-27 stycken. Då ser det ut som att rekryteringen redan är avslutad, även om annonsen publicerats bara timmar tidigare. Anledningen är att LinkedIn vill få arbetsgivare att betala för annonserna, och inte utnyttja gratisversionen, vilket många hittills valt att göra.
Konsekvensen kan bli att många kvalificerade kandidater aldrig hinner se annonserna innan de försvinner eller blir inaktiva.

