Media.nu – Det här är Media.nu
Inför söndagens val har Media.nu samlat alla riksdagspartiers svar på sju medie- och ai-frågor. Nu kan du koppla upp din ai-assistent mot rådatan – och få svar på det du faktiskt undrar över.
Har du provat att fråga ut Valkompassen från Media.nu i din favorit-ai? Med hjälp de fullständiga svaren från alla riksdagspartier på våra sju medie- och ai-frågor kan du tillsammans med ai:n dra slutsater från den råa svarsdatan.
SÅ ANSLUTER DU TILL VALKOMPASSEN
Först måste du ansluta till vår MCP-server i till exempel Claude eller ChatGPT.
I Claude klickar på + i chattrutan → Connectors → Add connector → Add Custom Connector: Klistra in adressen: mcp.media.nu/mcp
Döp “connectorn” till Valkompassen och spara. Ingen inloggning krävs.
I ChatGPT går du till plugins och klickar på + längst upp till höger. I övrigt samma som ovan, samt välj ”No Auth” under Authentication. Du behöver först slå först på Developer Mode i inställningar om det inte redan är gjort.
Du kan även använda andra ai-verktyg som kan ansluta till en MCP-server, men då får du själv googla dig fram till hur inkopplingen fungerar.
SÅ ANVÄNDER DU VALKOMPASSEN
Ställ din fråga och nämn ”Valkompassen”. Du kan till exempel fråga:
• ”Enligt Valkompassen – vilka partier vill grundlagsskydda public service?”
• ”Använd Valkompassen: vilka partier är mest kritiska mot ai-bolagen?”
• ”Jämför Moderaternas och Vänsterpartiets mediepolitik enligt Valkompassen.”
I uppföljande frågor i samma chat behöver du inte nämna Valkompassen igen.
Svaren bygger på partiernas egna, oredigerade svar på sju mediepolitiska frågor Media.nu ställde inför valet. MCP-servern är online nu och kommer vara så även ett par veckor efter valet.
SÅ KAN AI:N SVARA
Här nedan är ett exempel på hur ett svar kan se ut från Claude när den använder data från Valkompassen. Tänk på att svaret är författat av ai – Media.nu står inte för tolkningarna.
Vår fråga: Analysera partiernas förslag för att skydda journalister i deras arbete.
Svaret från Claude, modell Opus 4.8. Texten har en avvikande färg för att tydligare visa vad som är ai-genererat:
Här är en analys av vad partierna faktiskt föreslår för att skydda journalister – med fokus på Valkompassens fråga om hot, våld och trakasserier, men också med den angränsande frågan om källskydd och övervakning inräknad, eftersom den lika mycket handlar om att kunna arbeta ostört.
En bred principiell samsyn – men olika svar på ”räcker det?”
Samtliga åtta partier beskriver hot mot journalister som ett problem och kopplar det till demokratin. Men på den uttryckliga frågan om dagens satsningar räcker skiljer de sig åt. V, S, C, KD och L svarar i praktiken nej – mer behövs. MP kallar insatserna, särskilt de förebyggande, otillräckliga. M är det parti som tydligast betonar att mycket redan är gjort och att arbetet ska fortsätta. SD svarar snarast nej på ett annat sätt: problemet finns, men journalister bör inte pekas ut särskilt.
Skärpta straff och ett starkare rättsväsende – den gemensamma nämnaren
Den åtgärd flest partier samlas kring är rättsväsendets förmåga att utreda och lagföra. M har redan genomfört skärpta straff för hot, trakasserier och våld mot journalister. SD vill se skärpta straff för olaga hot och mer polisresurser. C betonar ett närvarande rättsväsende ”från anmälan till dom” i hela landet, KD att rättsväsendet ska ha god förmåga att lagföra, och V vill ha bättre resurser till polis och åklagare. Detta är alltså det närmaste ett blocköverskridande samförstånd man kommer – om än med olika tonvikt på straffskärpning (M, SD) kontra utredningsresurser (V, C).
Förebyggande arbete och kartläggning – tydligast hos oppositionen och L
Flera partier lyfter det som ligger före domstolssteget. L står bakom den nationella kartläggningen av hot och hat mot journalister och menar att den behövs för att rätt åtgärder ska kunna sättas in. S efterlyser en genomarbetad, konkret handlingsplan. MP pekar på ett bättre debattklimat och åtgärder mot trollkonton och hatiskt innehåll online. Här finns en skiljelinje i synsätt: förebyggande/strukturellt (L, S, MP) kontra reaktivt/straffrättsligt (M, SD).
Konkret finansiering – Moderaternas särdrag
M sticker ut genom att räkna upp konkreta pengar och uppdrag: medel till Centrum för grävande journalistik och till OCCRP, stöd via Sida och International Media Support, samt en nationell kontaktpunkt hos Brottsofferjouren för utsatta journalister. Det är det mest detaljerade svaret i kronor och uppdrag. Notera dock att en del av detta (OCCRP, IMS, Sida) handlar om internationellt mediestöd snarare än om skyddet för journalister i Sverige – det breddar svaret men träffar delvis en annan fråga än den ställda.
Källskydd och meddelarfrihet – en annan dimension av samma skydd
Att ”skydda journalister i arbetet” handlar också om att kunna skydda källor och inte övervakas. Här väger V pressfrihet, källskydd och meddelarfrihet mycket tungt och vill hålla inskränkningar så små som möjligt. MP framhåller källskyddet som en grundläggande rättighet och röstade nej till utlandsspionerilagarna. L och C säger båda nej till övervakning av journalister, med undantag först vid konkret misstanke om t.ex. spioneri och under rättslig kontroll. M närmar sig frågan från motsatt håll – genom att vilja stärka det konstitutionella skyddet (krav på två tredjedels majoritet för grundlagsändring). KD och SD lägger här större vikt vid att nationell säkerhet kan behöva vägas in.
Den tydligaste avvikaren
SD är ensamt om att principiellt motsätta sig att journalister behandlas som en särskild skyddsvärd grupp: ”snarare än att peka ut journalister som en särskild grupp” vill partiet se generellt skärpta straff och mer polis. Det står i kontrast till övriga partier, som mer eller mindre uttalat behandlar journalisters utsatthet som ett eget demokratiproblem med egna åtgärder (kartläggning, kontaktpunkt, handlingsplan, källskydd).
Sammanfattande bedömning
Enigheten är störst på det straffrättsliga planet – fler poliser, hårdare straff, bättre lagföring. Skillnaderna växer när man rör sig mot det förebyggande (starkast hos S, L, MP), mot strukturellt stöd till journalistiken (V, C via mediestöd) och mot källskydd/övervakning, där V och MP står längst i att prioritera pressfriheten och KD/SD är mest öppna för säkerhetsavvägningar. Ett återkommande mönster: regeringspartiet M svarar i termer av vad som redan genomförts, medan oppositionspartierna i högre grad efterlyser nya eller bredare insatser.
SÅ KAN DU GÖRA SVARET GRAFISKT
Vi bad också Claude att ranka partierna i en tabell baserat på svaret den gav – från mest ”journalistvänlig” till minst – och presentera denna grafiskt. Här nedan ser du hur den infografiken blev.
