Media.nu på Substack Prenumerera gratis!

När samtliga åtta riksdagspartier fick frågor om medier, ai och journalisters arbetsvillkor från Media.nu var det mest slående inte oenigheten – utan att blocken har svårt att hålla ihop. I Tidögänget sticker Liberalerna ut i public service-frågan, och när det kommer till ägarkoncentrationen står plötsligt Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna sida vid sida – tillsammans med L. Synen på ai förenar dock de flesta.

Partierna fick ta ställning till sju olika frågor. Du hittar alla i vår valkompass, där du kan jämföra partiernas svar, ställa två olika partier mot varandra i Duellen, eller göra vårt självtest för att se vilket partis åsikter du ligger närmast.

Valkompassen på Media.nu – Testa vilket parti du står närmast

Media.nu har frågat samtliga riksdagspartier var de står inom några viktiga frågor som rör medier och ai samt journalisters arbetsvillkor.

AI ENAR PARTIERNA

Under året har ai-träning och Google-död debatterats en hel del, milt uttryckt. Många mediehus såg sin trafik rasa när ai-sammanfattningarna blev mer standard än undantag på sökmotorn.

När det gäller träningen är partierna ganska eniga – sju av åtta säger nej till att ai-jättarna slukar svensk journalistik gratis.

”I första hand ser vi avtal och licenslösningar som rätt väg, gärna kollektiva lösningar då det fungerar bättre än tusentals individuella avtal. Reglerna bör framför allt vara gemensamma på EU-nivå och utformas så att både innovation och upphovsrätt värnas”, skriver L i sitt svar.

Det enda parti som svävar lite på målet är Moderaterna, som hänvisar till en ny nationell samordnare som ska analysera hur eventuella ersättningar till rättighetsinnehavare kan utformas.

I frågan om ai-översikter som stryper trafik och därmed ”stjäl” annonsintäkter från nyhetssajterna verkar flera partier stå på mediehusens sida. Centerpartiet skriver att man ”ser detta som ett allvarligt hot mot mediernas ekonomi och journalistikens finansiering”. Socialdemokraterna är inne på samma linje och menar att vi ”måste hitta lösningar som gör att ai-modellerna inte obehindrat tar och profiterar på andras arbete utan att ersätta dem för det”. L, V, Kristdemokraterna och SD resonerar på liknande vis.

Men två partier avviker från linjen. Miljöpartiet svarar att det snarare är ”en fråga för nyhetssajternas affärsmodell, mer än någon form av reglering via avtal eller lagar”, medan M förhåller sig passivt och skriver att man ”bevakar ständigt utvecklingen på mediemarknaden där affärsmodellerna förstås förändras i takt med utvecklingen i övriga samhället”.

Gå till valkompassen för att se samtliga svar!

PUBLIC SERVICE SPLITTRAR TIDÖ

Public service-frågan splittrar blocken mer än ai lyckas med. Den djupaste klyftan finns inom Tidöblocket. L väljer att helt bryta loss från sina regeringskollegor och ställer sig bakom kravet på att skriva in public services oberoende i grundlagen. Partiet ansluter sig därmed helt till den rödgröna sidan.

M, KD och SD håller bättre ihop. SD varnar för att ett grundlagsskydd gör verksamheten ”mindre flexibel i en tid då medielandskapet förändras snabbt”, medan M anser att det nuvarande skyddet – med ”gediget utredningsarbete” och åttaåriga sändningstillstånd – redan är ”starkt”.

KD håller med, och inflikar att public services uppdrag ”bör fokusera på samhällsinformation, folkbildning, vetenskap” samt ”oberoende och saklig nyhetsförmedling” – och blir därmed enda parti med synpunkter på innehållet.

Gå till valkompassen för att se samtliga svar!

ÄGANDET SOM OROAR

När Media.nu frågar om ägarkoncentrationen inom svensk dagspress – där ett fåtal koncerner kontrollerar merparten av marknaden – är ett demokratiskt problem, spretar det än mer. På ena sidan hittar vi V, L och SD. L ”ser en alltför stor ägarkoncentration som en demokratisk risk” och anser att målet ”måste vara ett medielandskap där även lokala och självständiga redaktioner har möjlighet att överleva och granska makten”, vilket låter som ett eko av V:s svar – som också tycker att oberoende medier behöver kunna ”överleva ekonomiskt”.

”För mediemångfalden hade det varit önskvärt om fler mediekoncerner funnits på marknaden”, skriver SD. 

S tar en avvaktande hållning och skriver att man ”vill värna ett brett utbud av media och journalistik i hela landet” och anser att man på sikt behöver ”se över hur det statliga stödet till media är utformat för att kunna säkerställa detta”. KD svarar att man inte tar ställning för eller emot en viss ägarstruktur. 

M är för en ”fri mediemarknad” och följer utvecklingen för de kommersiella medierna. C menar att nyckeln ”är ett starkt, teknikneutralt mediestöd för oberoende journalistik i hela landet – inte detaljreglering av ägandet”.

Valkompassen på Media.nu – Testa vilket parti du står närmast

Media.nu har frågat samtliga riksdagspartier var de står inom några viktiga frågor som rör medier och ai samt journalisters arbetsvillkor.

INGEN ”SANNINGSMYNDIGHET”

I kampen mot deepfakes och ai-desinformation vill alla partier se ett aktivt engagemang från staten för att stärka källkritiken via bland annat skolor och bibliotek. V menar att även ”granskande journalistik och en mångfald av medier” har en roll i sammanhanget.

L tycker att staten ska ge medborgarna rätt verktyg, men absolut inte bli en ”sanningsmyndighet” som bestämmer vilka åsikter som är de rätta. KD efterlyser hårdare tag mot techjättar och ai-modeller vars teknik möjliggör och sprider manipulerat material.

S anser att frågan om källkritik är mer aktuell än någonsin: ”Det är avgörande för demokratins funktion men också för Sveriges säkerhet”, skriver partiet i sitt svar.

Gå till valkompassen för att se samtliga svar!

HOTET MOT JOURNALISTERNA

Att hot, våld och trakasserier mot journalister är ett akut demokratiproblem håller samtliga partier med om – men hur det ska lösas splittrar. M slår sig för bröstet och pekar på genomförda straffskärpningar och nya uppdrag till Mediemyndigheten och Brottsofferjouren under mandatperioden.

Oppositionen menar att dagens satsningar brister och kräver mer resurser. S skriver att man ”ser mycket allvarligt på den här frågan”. ”Journalister ska aldrig kunna tystas av hot eller utpressning”, menar C.

SD skiljer sig här jämfört med övriga partier. De säger blankt nej till att peka ut journalister som en ”särskild grupp” som ska särbehandlas. Partiet vill istället se allmänt skärpta straff för olaga hot mot alla medborgare och mer polisiära resurser för att utreda denna typ av brottslighet.

Gå till valkompassen för att se samtliga svar!

KÄLLSKYDDET VS SÄKERHETEN

Vi frågade också om gränsen mellan nationell säkerhet och pressfrihet. Såväl S och C som högerpartierna menar att skyddet av befolkningen ibland kräver extremt svåra intresseavvägningar där källskyddet kan behöva ge vika vid till exempel spionerimisstankar.

”Vi säger nej till övervakning av journalister. Undantag kan gälla vid välgrundad misstanke om missbruk av journalistyrket, till exempel för spionage, men behöver hanteras av vårt rättsväsende i varje enskilt fall”, skriver C i sitt svar.

MP påminner om att de röstade nej till utlandsspionerilagen 2022 för att värna mediernas rätt att granska och publicera material med anknytning till nationell säkerhet.

”Journalister ska givetvis inte övervakas i egenskap av journalister och källskyddet gäller som grundläggande rättighet i en demokrati”, skriver man.

V anser att staten inte får använda ”säkerhet” som en ursäkt för att i onödan inskränka demokratin.

”Staten ska skydda oss – inte göra det svårare att granska makten”, blir deras slutkläm.

Valkompassen på Media.nu – Testa vilket parti du står närmast

Media.nu har frågat samtliga riksdagspartier var de står inom några viktiga frågor som rör medier och ai samt journalisters arbetsvillkor.

Vill du ha ännu fler medienyheter? Följ mig på Bluesky, Substack, Linkedin eller Threads.

Inte prenumerant på Media.nu än? Här nedan blir du det – helt gratis!