Media.nu – Det här är Media.nu
När en brevskrivare kontaktade Dagens Nyheters ekonomipanel för råd blev svaret uppmuntrande och …en aning artificiellt.
Tidningens ansvariga redaktör bekräftar att texten är skriven med hjälp av AI.
Media.nu på Substack Prenumerera gratis!
“Det du beskriver är nästan tabu: att vilja jobba mer och tjäna mer pengar”.
Så inleds svaret från karriärexperten Filip Strömbeck till en person som kontaktat Dagens Nyheters ekonomipanel för att be om råd i en livskris.
“Våra sociala flöden är fulla av människor som väljer bort ekorrhjulet, gärna låtsasjobbande på en laptop från lobbyn på Soho House och med ett nytt jag på den äggvita menyn med överprissatta mellanrätter”, fortsätter svaret.
Flera klockor ringer i huvudet när jag läser texten. Det här känns AI-genererat. LLM:er, stora språkmodeller, gillar att koppla ämnen till bredare trender. Jag låter ett verktyg jag byggt kontrollera texten.
Svaret blir: AI-poäng 75–80 av 100.
Det är dock värt att notera att AI-detektorer inte är helt pålitliga. Det händer att de flaggar mer formell eller strukturerad mänsklig text som AI-genererad. Min egen erfarenhet är dock att mänskliga texter mycket sällan får så här höga “poäng”. De hamnar oftast i spannet 15–25.
Verktyget flaggar flera stycken som mycket troligt AI-genererade – till exempel meningar konstruerade efter principen “inte bara… utan”.
I texten förekommer bland annat “inte ett tecken på svaghet, utan ett sätt att få verktyg” och liknande formuleringar som “Det är inte lite. Det är i praktiken…”.
Det är mönster typiska för LLM-text som försöker framstå som balanserad, enligt Wikipedias omfattande guide för att bedöma AI-genererad text.
Vaga källhänvisningar är också vanliga i AI-texter, enligt Wikipedia. Panelens svar innehåller formuleringar som “Det finns även data som pekar på…” och “Forskningen är tydlig med att…”. Här försöker AI:n att låta auktoritativ utan att koppla det till hårda data.
Sådana formuleringar kan vara ett resultat av att AI använts som bollplank under skrivprocessen. Det kan färga den slutliga texten – även när en människa bearbetat den.
“Bearbetad av redaktör”
DN bekräftar att texten har granskats av en redaktör före publicering.
Jag kontaktar den ansvariga redaktören på DN:s ekonomiredaktion, Maria Stengård. Hon kan inte direkt svara på om texten är AI-genererad, men lovar att höra av sig efter att hon pratat med skribenten.
Stengård återkommer dagen därpå.
“Han har använt AI inom ramen för vår policy”, skriver hon i ett sms och fortsätter:
“Jag kan själv också intyga att texten är bearbetad av en redaktör”.
Hon avböjer vidare intervju och hänvisar i stället till Dagens Nyheters AI-policy. Där står bland annat:
“Grundregeln är att vi inte publicerar AI-genererad text, bild eller video” – men också: “Det är tillåtet att använda AI i den kreativa processen, såsom exempelvis för idégenerering, bollplank eller förslag på redigering av text och bild”.
Att texten bär spår av generativ AI uppmärksammades först av Fredrik Wass på Substack.
“Det är något med det artificiella tonläget som skaver”, tycker han.
Skribenten själv svarar honom via social media:
“Så klart smärtande att läsa hur ni känner för texten 😢 Hoppas kunna få er att se arbetet bakom samt en mänsklig ton i framtida svar. 🙏”.
När AI används för “idégenerering” och bollplank, som DN tillåter i sin policy, blir gränsen mellan assisterad och genererad text suddig. Verktyg som flaggar AI-text kan peka på mönster, men en definitiv bild av hur en text skapats har bara skribenten.
Media.nu har sökt ansvarig för DN:s AI-policy. Vi uppdaterar texten när vi får svar.
