👉 Media.nu på Substack • Prenumerera gratis!

En nyutexaminerad journalist ska ha tackat nej till ett jobb på en tidning i Ohio eftersom tjänsten enbart gick ut på att mata in anteckningar i det redaktionella AI-verktyget – en specialanpassad version av ChatGPT.

Enligt tidningen Plain Dealers chefredaktör Chris Quinn är såväl journalistutbildningarna som deras studenter i otakt med tiden.

“De föreställer sig själva som magasinsskribenter som skapar långa texter, och jagar en romantiserad version av journalistik som egentligen aldrig existerat”, skrev han i en krönika.

– Oj! Det var hårt, utbrister Jenny Wiik, studierektor för journalistprogrammet på JMG vid Göteborgs universitet.

Hos studenterna på JMG finns det ett sug efter att lära sig mer om AI, men skolan har valt en pedagogik som bygger på att medvetet bromsa dem, åtminstone till en början.

– Du måste lära dig, du måste bygga sten för sten. Även om det sedan kanske är så att mycket görs automatiskt i praktiken är det ändå viktigt att du får göra det manuellt en gång. Men jag kan tänka mig att vissa studenter tycker att det är onödigt – “Varför ska vi göra det här så långsamt och träligt när det går att göra snabbare?”

Kan inte journalistutbildningar vara de som går före och testar de mest extrema användningsområdena?

– Jag ser inga principiella hinder för det, men vi kanske inte har resurserna som krävs. Utbildningen kan vara ett väldigt bra sammanhang för laborationer kring till exempel dataanalys och research eftersom det är en trygg miljö – det ska inte nödvändigtvis publiceras.

Jenny Wiik ser dock större risker med andra användningsområden för AI.

– Det som handlar om trovärdighet och sanningsanspråk. Vi bestämde att vi inte använder AI-genererade bilder som ska se fotolika ut. Man kanske kan visualisera grafik, men det måste vara väldigt tydliga, vattentäta skott mellan vad som är sant och inte på utbildningen.

Tillsammans med forskarkollegan Maarit Jaakkola genomförde Wiik nyligen en stor enkät om AI-användning bland journalistutbildare i hela Norden. Resultatet mynnade ut i en studie där man myntade begreppet “no panic pragmatism”.

– Utbildarna menade att det är ingen panik, vi löser detta. En vanligt förekommande attityd jag märkt är att AI är ett verktyg bland andra: Det här kommer inte vända upp och ner på vår verksamhet, utan vi kommer integrera den på våra villkor och i sinom tid.

Intresset finns alltså hos lärarkåren, men det varierar kraftigt hur man känner inför AI. I studien uttryckte en lärare sin ovilja att lära sig AI mycket tydligt: “Det tråkar ut mig till döds och får mig att längta efter pensionen”.

“Tråkar ut mig till döds”

En lärare som deltog i studien var genuint ointresserad av att lära sig AI

– Vissa är väldigt intresserade och försöker göra sitt yttersta för att hänga med och lära sig nya saker medan andra är genuint ointresserade eller till och med kritiska och skeptiska. Men vi alla behöver prova och laborera, vilket jag gissar att de flesta ändå gjort vid det här laget.

Det finns en fara om pragmatismen leder till att man underskattar skiftet.

– Det är lätt att man får en känsla av att det är en hype. Då kanske man förbiser att det inte bara är en hype, utan att det finns en konkret, transformativ effekt som jag absolut tror är mycket större än när sociala medier eller smartphones kom. Inledningsvis var det många som tänkte att “vi väntar och ser”. Det är rätt naturligt att man vill vila i status quo så länge det bara är möjligt.

Inför vårterminen sjösatte JMG sina egna riktlinjer (se faktaruta) för hur AI får användas inom utbildningen.

– Det ligger ett ganska gediget utvecklingsarbete bakom, och det var många diskussioner som väckte stort engagemang i kollegiet. Inte så att vi förbjuder, men vi var verkligen tydliga med när man får använda det och när man inte får göra det.

Risken med att ta genvägar är uppenbar. Under förra året märkte lärarna hur hemtentor plötsligt fick ett allt mer likriktat språk, något som gjorde att man nu övergått till fler salstentor.

– Det blir klyschigt alltså, så är det är ju, säger Jenny Wiik.

Medieforskaren om AI-skiftet: Ologiskt om det inte blir färre journalistjobb

AI ska inte ta över några jobb, bara frigöra resurser så att reportrarna kan lägga mer tid på kärnan i det journalistiska arbetet. Vi har hört mantrat upprepas otaliga gånger. Men Jenny Wiik, medieforskare och studierektor...